söndag 22 april 2018

Moderna myter 3: Jorden är överbefolkad

Natten till den 15. September 2008 gick investeringsbanken Lehman Brothers i USA omkull. Denna konkurs innebar att den globala finanskrisen gick in i ett helt nytt skede, och under första halvan av oktober var världsekonomin i allvarlig gungning. Efteråt har det avslöjats att situationen i själva verket var mycket allvarligare än någon egentligen visste om och att en total härdsmälta vid ett tillfälle var ytterst nära. Början till vändningen var de enorma krispaket ("bailout"-paket) som USA, Storbritannien och sedan också de övriga EU-länderna presenterade för att garantera att bankväsendet inte kollapsade.

Denna världsomspännande ekonomiska depression fick sin början i USA med den så kallade "Subprime-krisen" som orsakades av att bostadspriserna sjönk drastiskt med den följden att bankernas utlåning inte längre täcktes av de bostäders pris som lånen var givna för. Detta var början på en dominoeffekt inom hela ekonomin som ledde fram till att bolåneinstituen Fanny Mae och Freddie Mac  övertogs av den amerikansk staten och även till att en del banker gick omkull, den största av dem nämnda Lehman Brothers. Orsaken till den ekonomiska krisen 2008 var alltså att den amerikanska bolånemarknaden mer eller mindre kraschade. Orsaken till denna krasch var, menar man, att bankerna hade lånat ut pengar allt för frikostigt och med för dåliga säkerheter. Läs: fastigheterna som lånen gavs för (och som fungerade som säkerhet) förväntades fortsätta stiga i värde, vilket de alltså inte gjorde, och det var detta som satte igång dominoeffekten.

Men det går faktiskt att gå ännu djupare och ännu längre i denna analys. Frågan är ju faktiskt fullt följdriktig: Varför fortsatte inte fastigheternas värde att stiga? Varför började priserna mitt i allt sjunka år 2007? Svaret är egentligen mycket enkelt, och det handlar om utbud och efterfrågan. Och ytterst om demografi. Har du tittat på en demografipyramid för USA? Det finns några mycket intressanta drag i USA:s demografi (och i hela västvärldens demografi) som ger svar på den aktuella frågan och som öppnar för mycket allvarliga framtidsutsikter. Om du klickar på länken så ser du att de skedde något i USA åren efter kriget. Plötsligt breddas pyramiden. Det som hände var att det föddes väldigt många barn år 1945 och 1946. Man talar allmänt om "babyboomers". Dessa "babyboomers" började gå i pension efter medlet av 00-talet. Hur beter sig vanligen ett par som går i pension? Barnen har flyttat ut och arbetslivet kräver inte längre att man befinner sig på boningsorten hela året. Jo, många väljer att sälja sitt hus och flytta till en mindre bostad. Det här går vanligen bra eftersom det finns par som bildar familj och som behöver större hus för sin växande familj. Men se igen på befolkningspyramiden i länken! Sjuttiotalisterna som borde vara intresserade av att köpa dessa hus, var finns de? För det första finns det en klar och tydlig "midja" på pyramiden just under 70-talet. Sjuttiotalisterna är helt enkelt för få! Och vidare: Se på vad som händer när sjuttiotalisterna får egna barn. (Eller borde få egna barn.) Pyramiden blir ännu smalare!

Det finns för få sjuttiotalister, och de som finns fick få barn varför dessa familjer inte behöver så stora hus. Resultatet av detta blir, helt naturligt, att det uppstår ett överutbud av stora och dyra, ytterst högt värderade, hus. Vad händer när utbudet överstiger efterfrågan? Jo, då avtar prisuppgången och byts i en nedåtgående spiral. Med ovannämnda extremt allvarliga följder.

Demografi är egentligen en ganska enkel vetenskap. Det handlar kort och gott om matematik, om siffror. Det behöver födas 2,1 barn per familj för att ett samhälle ska "ersätta sig själv". I USA och i stora delar av västvärlden (ja, i själva verket i stora delar av världen) ligger födelsetalet långt under detta. Detta innebär att befolkningsmängden minskar och att befolkningen blir allt äldre. I förlängningen innebär detta att allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt flera pensionärer och åldringar. I Tyskland, Italien, Spanien och Portugal, till exempel, ligger nativiteten på under 1,4. Det varierar lite på vem man frågar, men det finns inga exempel på att samhällen med en nativitet på under 1,9 någonsin har överlevt på lång sikt, och vanligen menar man att ifall nativiteten går under 1,3 är utvecklingen inte längre möjlig att vända.

Men det här är ju inget problem. Vi är ju ändå för mycket människor på vår jord. Eller? Fel! Detta med överbefolkningen är i själva verket inget annat än en modern myt. Den kanske mest omhuldade av dem alla. Det stora problemet är att vi har fått höra denna lögn så länge och från så många håll att vi har börjat tro på den. Och, vad värre är, vi har börjat bete oss som om denna lögn är sann. Långa tider var det bara enskilda radikaler som talade om överbefolkningen och behovet av att minska på befolkningstrycket (så som Pentti Linkola), men idag kan man stöta på denna åsikt överallt i t.ex. kommentarfält på nätet. Ofta kombinerad med den fullständigt förödande inställningen att "Jag kommer inte att skaffa några barn. Vi är ändå för många människor på den här planeten."

Men det här är som sagt en lögn. I själva verket är vi inte för många människor på vår jord. På många håll håller vi, tvärt om, på att bli för få. Detta delvis som en följd av lögnen att vår jord är överbefolkad. Det finns flera andra orsaker också, men dessa får jag återkomma till i följande texter. Men slutresultatet kommer att bli förödande. När befolkningen fortsätter att minska, och framför allt att åldras, kommer vi att råka in i kriser som riskerar att få 2008-års ekonomiska depression att framstå som en "walk in the park". Då talar vi om en "demografisk vinter".  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar