Det nya äktenskapet och yttrandefriheten

I senaste numret av Uusi Tie ingick en mycket intressant artikel av professor Tapio Puolimatka som behandlade en sak som jag också varit inne på vid ett flertal tillfällen, nämligen den nya äktenskapslagen och dess följder för yttrandefriheten.

"En av den könsneutrala äktenskapslagens följdverkningar är att yttrandefriheten kommer att inskränkas. När lagen träder i kraft och dess negativa följder för samhället kommer att bli allt mera uppenbara blir den enda möjligheten att kväva kritiken mot lagen och dess följder att kringskära yttrandefriheten. Professor Douglas Allen vid Simon Fraser-universitetet menar, på basen av sina undersökningar, att lagens följder kommer att vara så negativa att vi efter 30 år kommer att tvingas ställa oss själva frågan: ´Hur hamnade vi i den här situationen och hur kan vi städa upp den här röran?`"

Det här stämmer säkert, åtminstone vad gäller det som professor Puolimatka själv säger. Dock finns här en sak som man också behöver ta i beaktande, och det är den fördumning, eller förblindning, som inträder när ett land, ett folk eller varför inte också en individ går på det som en lögnaktig propaganda för fram. Denna blindhet för följderna av ett av dylik propaganda frammanat beslut kan till vissa delar vara till och med barmhärtig. För de som fallit offer för propagandan, vill säga. (Det är därför, för att inte riskera att väcka folket ur denna barmhärtighetssömn, som yttrandefriheten måste inskränkas.) För dem som ännu ser klart kommer denna den stora massans blindhet för följderna bara att förvärra situationen och, får vi säga, också lidandet. För när det gäller detta ska vi inte missta oss: Den som vågar och vill stå upp för sanningen i denna fråga kommer nog att få lida. På sätt eller annat.

Nå, denna blindhet till trots - eller kanske hellre på grund av den? - kan vi redan börja se de första följderna för yttrandefriheten. För den som här hos oss har följt med den lokala tidningen det senaste året står det fullständigt klart att yttrandefriheten (och sanningen) är det första offret i detta propagandakrig som vi har varit utsatta för redan en längre tid. Detta fenomen, som alltså inte bara gäller ÖT, nämner professor Puolimatka också i sin text i Uusi Tie. "Redan nu har flera tidningar ägnat sig åt ensidig nyhetsförmedling och åsiktsmanipulering. I allmänhet har strävandena varit att framställa de ställningstaganden som stöder den traditionella äktenskapsuppfattningen såsom religiösa fördomar. En del av denna strategi har varit att skapa en föreställning att all kunskap och sakkännedom finns hos den ena sidan, medan den andra sidan drivs av fördomar och intolerans." Hur är det, låter detta som en bra beskrivning av vad vi har sett i ÖT det senaste året? Mitt i prick, skulle jag vilja säga!

 Just hittade jag också en bedrövlig artikel i hustruns facebook-flöde som berättar om en 71-årig engelsman som under 20 år arbetat som frivillig för Röda Korset. Efter att han genomfört en enmansdemonstration mot förändringen av äktenskapslagen blev han helt kallt utsparkad ur RK. Vad som gör saken ännu värre är att RK motiverar sitt beslut med att säga att det inte är det att han gav uttryck för sin åsikt som ledde till att han fick sparken, utan hans åsikter i sig. Få se hur Englands röda kors tänker utforma och utföra denna tankekontroll hos sina medlemmar i framtiden. Kanske de kunde få några goda tips av till exempel George Orwell?