söndag 8 september 2013

Syrien



Jag har länge varit av den åsikten att väst måste gripa in i situationen i Syrien. Det sätt på vilket Assad behandlar sitt folk är sådant att han helt enkelt måste bort. Därför har jag varit av den åsikten att det behövs ett militärt tillslag, gärna av den kalibern att Assad helt enkelt stryker med. På sätt eller annat. Jag har också retat mig enormt på speciellt Rysslands inställning i frågan eftersom jag menar att deras stöd för Assad-regimen innebär en fullmakt in blanco för Assad att fortsätta behandla sitt folk som vore de kreatur.

Men dålig karl som inte kan ändra sig! De senaste dagarna har jag läst/hört en hel del uppgifter som fått mig att, åtminstone delvis, ompröva min ståndpunkt. Dels har vi det som vi alla ju har vetat en längre tid att oppositionen i Syrien är så oerhört splittrad och att ingen med säkerhet kan veta vad som kommer i Assads ställe den dagen han är borta. Nu trädde dessutom Bruce Riedel, f.d. CIA och nuvarande specialist på säkerhetsfrågor, fram och varnade skarpt för att ett militärt tillslag mot Syriens ”ofrånkomligt kommer att hjälpa Al Qaida” att stärka sina positioner i Syrien. I samma nyhet rapporteras också om att Obama inte har någon plan för vad som kan/ska ske i Syrien efter ett eventuellt militärt ingripande. Orsaken till denna ”planlöshet” är helt enkelt det att ingen vet vad som borde ske och inte heller hur det ska göras.

Det som ändå framför allt fått mig att ompröva min ståndpunkt är det upprop som en rad syriska kristna ledare kom med för några dagar sedan i vilket de varnar väst för att göra ett militärt ingripande. De fruktar att ett sådant angrepp, oberoende av hur det slutar, riskerar att ytterligare försämra de kristnas situation i Syrien. Vi vet redan nu att deras situation drastiskt har försämrats sedan upproret började – t.ex. i det rebellkontrollerade Homs finns det idag uppskattningsvis endast 1000 kristna kvar. Innan upproret startade var de 160 000.

Att det finns fog för denna oro visar bl.a. situationen i Egypten där de kristna idag är kraftigt förföljda. Bl.a. rapporteras om att det den 14/8 sattes ett mycket sorgligt ”världsrekord”. Denna dag brann det flera kyrkor i bara i Egypten än vad det någonsin tidigare har gjort på en dag i hela världen. Dessa bränder var inga olyckor, kan kanske tilläggas. Dessutom drar konflikten i Syrien till sig en massa radikala islamister som mer än gärna ger sig på de kristna. Om och när Assad-regimen faller kommer dessa att få fria händer att ”hämnas” på de kristna i Syrien.

Så jag har alltså ändrat åsikt. De ansvariga för giftgasattacken bör givetvis ställas till svars, men ett militärt ingripande är inte rätt väg att gå i denna situation. Åtminstone inte med mindre än att det finns en klar, tydlig och framför allt genomförbar plan för vad som ska efter attacken samt en beredskap att gå in och skydda den kristna minoriteten i Syrien för de hämndattacker som oundvikligen följer på ett dylikt militärt angrepp. Detta särskilt om detta angrepp skulle lyckas bringa Assad på fall.  


1 kommentar:

  1. I vår Herres och Frälsares Jesu Namn:
    Fader Vår som är i Himlarna, helgat varde Ditt Namn, Tillkomme ditt Rike, ske Din vilja såsom i Himmmelen så och på jorden, vårt dagliga bröd giv oss var dag och förlåt oss våra synder och skulder såsom och vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss inte i frestelse utan fräls oss ifrån Ondo och den onde: Ty, Riket är Ditt och Makten och Härligheten i evigheters evighet Amen. Hall-Elu- Jah. KOM snart Herre Jesus ö. tnu

    SvaraRadera